Skulder hos Kronofogden 2010–2025 – alla Sveriges kommuner

Skulderna hos Kronofogden växer snabbare än antalet personer som har dem. Vid slutet av 2025 fanns 449 703 fysiska personer med registrerade skulder på sammanlagt 154,1 miljarder kronor. Fem år tidigare var beloppet 87,3 miljarder. Ökningen är 76,5 procent, medan antalet skuldsatta har ökat med 11,8 procent.

Skillnaderna mellan kommunerna är stora. Kronofogdens publicerade andel för 2025 sträcker sig från 0,87 procent i Lomma till 9,33 procent i Ljusnarsberg. Men en hög andel och en stor genomsnittsskuld betyder olika saker. Och en kommun med många skuldsatta behöver inte ha en hög andel.

Här följer vi utvecklingen 2010–2025 och jämför samtliga 290 kommuner. Du hittar interaktiva diagram, alla kommuners senaste värden, förändringar sedan 2020 och nedladdningsbara beräkningsunderlag. Uppgifterna hämtades den 16 oktober 2026. Huvudserien avser läget vid varje årsslut, inte antalet nya ärenden under året.

En viktig avgränsning går genom hela artikeln: rikstotalen omfattar även gruppen Övrigt, medan kommunandelarna och de publicerade medianerna redovisas utan den gruppen. Vi visar därför uttryckligen vilket urval varje jämförelse gäller.

Skulder hos Kronofogden – de viktigaste siffrorna 2025

• Antal i hela registret: 449 703, en ökning med 12 707 sedan 2024.
• Samlat skuldbelopp: 154,1 miljarder kronor, upp 11,7 procent på ett år.
• Fördelade på svenska kommuner: 342 135 personer och 130,2 miljarder kronor.
• Gruppen Övrigt: 107 568 personer och 23,9 miljarder kronor.
• Publicerad riksandel utan Övrigt: 4,03 procent, med befolkningen 18 år och äldre som referens.
• Medianskuld utan Övrigt: 93 530 kronor. Beräknad medelskuld för samma kommunfördelade urval: 380 491 kronor.

Alla belopp är nominella kronor. Skulderna har inte räknats om med inflation. Siffrorna beskriver registrerade skulder för indrivning, inte Sveriges samlade bolån, konsumtionslån eller alla obetalda fakturor.

Antalet och skuldbeloppet följer olika kurvor

För att jämföra två storheter med olika enheter sätter vi båda till index 100 år 2020. Då visar kurvorna förändringen från samma start, utan att kronor och personer behöver pressas in på två olika axlar. Även genomsnittsskulden får en egen kurva.

Indexet för skuldbeloppet stiger tydligt mer än indexet för antalet personer. Det betyder att skuldmassan per registrerad person har ökat. Det betyder däremot inte att varje enskild persons skuld har vuxit lika mycket. Personer kan komma in i och lämna registret mellan mättidpunkterna, och stora skulder kan få stort genomslag i totalsumman.

Hela utvecklingen 2010–2025

År 2010 fanns 423 721 personer med skulder i materialet. Det sammanlagda beloppet var 65,0 miljarder kronor. Till 2025 har antalet ökat med 6,1 procent och beloppet med 136,9 procent. Periodens slutvärde ska alltså läsas mot en lång utveckling där belopp och antal delvis har gått åt olika håll.

Antalet minskade till 391 039 år 2021 och steg sedan till 449 703 år 2025. Skuldbeloppet fortsatte samtidigt uppåt under dessa år. Ett fallande antal i ett enskilt år är därför inte tillräckligt för att säga att den kvarvarande skuldbördan har blivit mindre.

Diagrammet delar upp rikstotalen i personer som går att fördela på kommuner och gruppen Övrigt. Det gör det lättare att förstå varför summan i kommunbilagan inte blir lika stor som rikstotalen i en nyhetsrubrik.

Vilka ingår i Övrigt – och varför spelar det roll?

Källfilen använder Övrigt för personer som saknar känd adress, personer som bor utomlands och dödsbon. Gruppen är alltså inte en extra svensk kommun. Den ska heller inte läggas in i en kommunrankning eller fördelas ut på kommunerna i proportion till folkmängden.

Om man tar hela rikstotalen och delar den med Sveriges vuxna befolkning får man inte samma mått som Kronofogdens publicerade riksandel. Täljaren innehåller då en grupp som inte ingår i kommunandelarnas urval. Samma problem uppstår om man jämför ett medelvärde för hela registret med en median som är beräknad utan Övrigt.

Infografiken visar hur de två urvalen hänger ihop. Alla tre antalen avser samma årsslut och summan går att kontrollera direkt. För belopp och medelvärden används motsvarande uppdelning i tabellen.

Allmänna och enskilda mål – vad har vuxit?

Den nationella beloppsserien skiljer mellan allmänna mål, A-mål, och enskilda mål, E-mål. Enskilda mål gäller främst skulder till företag och privatpersoner. Allmänna mål gäller offentliga fordringar, exempelvis skatter. Indelningen handlar om typen av fordran, inte om att den skuldsatta personen tillhör offentlig eller privat sektor.

År 2025 uppgår A-målen till 38,6 miljarder kronor och E-målen till 115,5 miljarder. E-målen motsvarar 74,9 procent av totalbeloppet. Jämfört med 2020 har A-beloppet ökat med 95,1 procent och E-beloppet med 71,0 procent.

En person kan ha skulder inom båda måltyperna. Beloppsserierna går att summera, men det går inte att dela upp alla personer i två ömsesidigt uteslutande grupper utifrån dessa belopp. Underlaget ger heller ingen säker uppdelning av hela ökningen i nya skulder, ränta, avgifter och förändringar i vilka personer som ingår.

I redovisningen av årsskiftet 2025/2026 uppger Kronofogden att drygt 30 procent av det totala skuldbeloppet består av räntor och avgifter. Hela beloppet är alltså inte ett ursprungligen lånat kapital. Den uppgiften är en andel av skuldstocken, inte ett besked om att 30 procent av årets ökning orsakas av ränta.

Kommuner med högst och lägst publicerad andel

För att jämföra kommuner av olika storlek använder vi Kronofogdens egen publicerade andel. I arbetsboken anges befolkningen 18 år och äldre som referensbefolkning. Vi återger andelen, utan att räkna fram en ny kvot mot kommunens totala folkmängd.

Antalskolumnerna i samma material omfattar alla åldrar. I våra stickprov motsvarar de publicerade andelarna totalantalet, inklusive minderåriga, dividerat med en vuxen referensbefolkning. Andelen ska därför läsas som myndighetens publicerade jämförelsemått. Vi kallar den inte en egenberäknad exakt andel av enbart vuxna skuldsatta. Arbetsbokens fotnot anger SCB:s folkmängd den 1 november 2025 för det senaste året.

Vi visar tio kommuner i vardera änden av fördelningen och väljer dem efter källvärdet före avrundning. De fullständiga 290 kommunerna finns längre ned. En låg andel kan förekomma tillsammans med höga skulder bland dem som faktiskt finns i registret; därför visar tabellerna också medianen.

En hög andel betyder inte att antalet ökar

Ljusnarsberg har den högsta publicerade andelen 2025, men antalet har minskat från 408 år 2020 till 344. Det är en minskning med 15,7 procent. Samtidigt har det registrerade skuldbeloppet ökat med 36,4 procent. Exemplet visar varför nivå, antal och belopp behöver läsas tillsammans.

Stockholms kommun har 29 267 skuldsatta och en publicerad andel på 3,59 procent. Kommunen har därmed betydligt fler registrerade personer än Ljusnarsberg, men en lägre andel. Det ena är en jämförelse av absoluta antal, det andra av omfattningen i relation till en referensbefolkning.

Skillnader i andel kan också påverkas av förändrad folkmängd. Färre registrerade personer behöver inte ge en lägre andel om referensbefolkningen samtidigt minskar. Kommunbilagans femårsförändring gäller därför antalet personer. Vi har inte konstruerat en historisk andelsserie för 2020 när arbetsbokens publicerade andelar börjar 2023.

Länsjämförelsen – ett större geografiskt perspektiv

Länen jämförs med samma publicerade andelsmått som kommunerna. Länets andel är inte ett enkelt genomsnitt av kommunernas procentsatser. Ett sådant medel skulle ge en liten kommun samma vikt som en stor. Vi använder i stället den länsandel som redan finns i källfilen.

Även länets median hämtas direkt från myndighetens medianblad. Medianer för kommuner kan inte vägas ihop till en korrekt länsmedian utan de bakomliggande individernas skulder. Vår beräknade medelskuld kan däremot räknas från länets totala belopp och antal.

Storstadskommunerna över tid

Här följer vi antalet registrerade personer i Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner genom hela perioden. Det är kommungränserna som avses, inte storstadsregionerna eller länen. Kurvorna mäter antal, inte andelar, och är därför främst till för att följa utvecklingen inom varje kommun.

För en jämförelse av hur vanligt registrerade skulder är vid det senaste årsslutet ska du använda kommunandelarna i tabellen. För att följa hur stor skuld varje registrerad person har ska du läsa median och medel. Befolkningsstorlek och befolkningsförändringar behöver alltid finnas med i tolkningen av antalskurvor.

Median eller medel – vilken skuld är vanlig?

Medelskuld är skuldbeloppet dividerat med antalet skuldsatta. Medianen är det mittersta värdet när personernas skulder ordnas efter storlek. Några mycket höga skulder kan dra upp medelvärdet kraftigt utan att medianen stiger lika mycket.

I diagrammet använder vi samma urval för båda måtten: personer som är fördelade på kommuner, utan Övrigt. Det är ett medvetet val för att jämförelsen ska bli meningsfull. Medelvärdet för hela registret finns i rikstabellen men blandas inte med denna medianserie.

För 2025 är medelvärdet 4,1 gånger medianen i detta urval. Därför är formuleringen att en vanlig skuldsatt person har medelskulden missvisande. Medianen ligger närmare mitten av fördelningen, men berättar inte heller hur stor spridningen är eller hur många som ligger långt över den.

Kronofogdens analysrapport 2026, med statistik för 2025, visar att den procent som har störst skulder står för omkring en tredjedel av hela skuldbeloppet och att de fem procent mest skuldsatta står för drygt hälften. Rapportens koncentrationsmått gäller dess eget riksurval och används här som bakgrund, inte för att återskapa en fördelning för varje kommun.

En hög kommunal medelskuld kan alltså bygga på ett litet antal stora skulder. En hög median innebär att även mitten ligger högre. Inget av måtten visar direkt hushållets inkomst, tillgångar, familjestorlek eller förmåga att betala.

Ålder – var finns personerna och beloppen?

Åldersgrupperna i underlaget är olika breda. Gruppen 18–25 omfattar åtta årskullar och 65 år och äldre saknar övre gräns. Diagrammet visar därför antal registrerade personer i varje grupp, inte risken för en slumpmässigt vald person i åldern att ha en skuld.

Vi visar alla sju åldersgrupper, även 0–17 år. Minderårigas uppgifter ingår i totalen och får inte försvinna bara för att kommunandelarnas referensbefolkning är vuxen. Beloppen och antalen säger däremot inte vilken sorts skuld en viss minderårig har eller hur den har uppstått.

Flest registrerade finns i gruppen 35–44 år: 109 254 personer. Gruppen står också för det största sammanlagda beloppet, 37,8 miljarder kronor. Den högsta medelskulden finns däremot i gruppen 65 år och äldre, 461 834 kronor. Antal, totalbelopp och medel ger alltså tre olika jämförelser.

Gruppen 0–17 år omfattar 657 personer med totalt 50,4 miljoner kronor. Den lilla gruppen är särskilt känslig för enstaka stora belopp. Vi använder därför varken medelvärdet eller en procentuell förändring i gruppen som ett påstående om alla barns ekonomi.

CSV-underlaget innehåller hela åldersutvecklingen 2010–2025, både inklusive och exklusive Övrigt. Det går därmed att följa samma avgränsning över tid. Vi har inte delat åldersgruppernas antal med en olikformigt avgränsad befolkningsserie för att konstruera egna riskmått.

Kvinnor och män – olika antal och belopp

Källfilen redovisar kategorierna Kvinna och Man. Vi följer den indelningen och summerar alla åldersgrupper. Den nationella antalskurvan omfattar även Övrigt, precis som huvudserien för hela registret.

Andelen av de registrerade personerna och andelen av skuldbeloppet är två olika saker. Om en grupp står för en större del av beloppet än av antalet blir gruppens medelskuld högre. Det säger fortfarande inget om orsaken på individnivå.

Alla 290 kommuner – antal, andel och skuld

Kommunbilagan är grupperad efter län och kommunnamn, så att varje kommun går att hitta utan att läsaren behöver utgå från en topplista. Alla värden avser årsslut 2025 utom den uttryckligen angivna förändringen sedan 2020.

Antal omfattar alla åldrar. Andel är Kronofogdens publicerade mått med referensbefolkningen 18+. Skuld anges i miljoner kronor. Medianen är publicerad av Kronofogden och medelvärdet är Bankpunktens division av belopp med antal. Förändringen avser antalet personer i procent från 2020 till 2025.

Tabellerna visar avrundade värden. Två kommuner kan därför se ut att ha samma andel trots att källvärdena skiljer sig. Små procentuella skillnader ska inte läsas som exakta omdömen om hur väl en kommun eller dess invånare sköter sin ekonomi. De fulla källvärdena och förändringar i både antal och belopp finns i CSV-filerna.

Vad kommunjämförelserna kan förklara

En kommunandel beskriver ett geografiskt mönster vid en viss tidpunkt. Den förklarar inte ensam varför mönstret finns. Befolkningens ålder, inkomstfördelning, arbetsmarknad och flyttningar kan skilja sig åt. Dessutom kan skillnaderna inom en stor kommun vara större än mellan två kommuners genomsnitt.

Kronofogdens analys Skuldsättningens geografi undersöker socioekonomiskt likartade mindre områden och finner högre andelar i svagare socioekonomiska miljöer. Den analysen bygger på ett annat geografiskt och personmässigt urval än vår kommunbilaga. Vi använder den som bakgrund till hur mönster kan studeras, inte som bevis för orsaken till en viss kommuns andel 2025.

Vår jämförelse är beskrivande. Vi har inte justerat kommunerna för åldersstruktur eller genomfört en statistisk modell som skiljer mellan olika tänkbara förklaringar. Den ger därför inget stöd för att skuldsättning skulle orsakas av att man bor på en viss ort, eller för att tillskriva en enskild invånare egenskaper utifrån kommunens medelvärde.

Metod, definitioner och kontroller

Underlaget är Kronofogdens två offentliga Excel-filer Skuldsättning privatpersoner 2010–2025 och Utveckling av skuldbeloppet 2010–2025, hämtade den 16 oktober 2026. Den första filens datablads 61 880 rader summeras efter år, kommun, län, ålder och kön. De sparade originalfilerna har inte ändrats.

Vi summerar databladsrader, inte hela den förberedda pivottabellen. Pivottabellen innehåller både län, kommuner och totalsummor. Att lägga ihop dessa nivåer skulle dubbelräkna samma personer och belopp. På motsvarande sätt får Övrigt inte räknas två gånger för att rubriken syns på två nivåer i pivoten.

För varje år stämmer databladsbeloppet exakt med den andra arbetsbokens rikstotal. A-mål och E-mål summerar också till samma belopp i alla 16 år. För 2025 stämmer summan av alla 290 kommuners antal och belopp exakt med riket efter avdrag för Övrigt. Köns- och åldersgrupperna kontrolleras mot samma rikstotal.

Kommuner och län identifieras med källans namn. Namnens stora och små bokstäver normaliseras för sammanfogningen, medan de ursprungliga namnen bevaras i filerna. Vi lägger inte in en nolla där en hel kommuns år saknas. Alla 290 kommuner har observationer för samtliga 16 år i materialet.

Publicerade andelar och medianer finns för 2023–2025 i den hämtade arbetsboken. Tidigare års sådana mått markeras som ej publicerade i detta underlag. Det innebär inte att de är noll. Vi försöker inte återskapa medianen från summerade belopp, eftersom det inte går utan fördelningen av individuella skulder.

Genomsnittet räknas som skuld dividerad med antal. Förändringen i procent räknas som nytt värde dividerat med basvärde minus ett, gånger hundra. En skillnad mellan två procentandelar uttrycks i procentenheter; CSV-filen innehåller även skillnaden mellan publicerade andelar 2023 och 2025. Det är en annan jämförelseperiod än antalsförändringen 2020–2025.

Källan anger att statistiken inkluderar kvarstad och solidariska mål. Vid solidariskt betalningsansvar kan flera personer vara ansvariga för samma skuld. Personrelaterade belopp ska därför inte utan vidare tolkas som ett separat mått på unika fordringar som enbart belastar en person var.

Antal vid ett årsslut är ett beståndsmått. Skillnaden mellan två årsslut är en nettoförändring. Den är inte antalet nya skuldsatta under året och inte antalet som har lämnat registret. För sådana flöden behövs separata uppgifter om inträden, utträden och periodens händelser.

Alla belopp är löpande kronor. En procentuell skuldökning visar den nominella förändringen, inte ökningen i real köpkraft eller i relation till en persons lön. Vi har inte heller en komplett redovisning av hur kapital, ränta och avgifter förklarar varje kommuns förändring.

Diagramvärden avrundas till två decimaler. Tabeller visar personer i heltal, belopp enligt kolumnrubriken och andelar normalt med två decimaler. Beräkningarna görs före visningsavrundning. CSV-filerna behåller högre precision, och de interaktiva diagrammen har även läsbara datatabeller.

Om du själv har svårt att betala

Kronofogdens råd är att skaffa en samlad bild av krav och skulder och agera. På Mina sidor går det att se uppgifter hos myndigheten. Kommunens budget- och skuldrådgivning är kostnadsfri och kan ge stöd med överblick och möjliga vägar framåt.

Statistiken avgör inte vad som gäller i ett enskilt ärende. Läs brevet och tidsfristen för just ditt krav, och använd myndighetens aktuella anvisningar om du anser att något är fel. En kommuns andel säger inte heller något om vilken hjälp en person kan få.

För en egen ekonomisk överblick finns Bankpunktens hushållsbudgetkalkylator. Den ersätter inte personlig rådgivning. De geografiska jämförelserna ovan är ett sätt att förstå omfattningen i samhället, inte ett argument för att lösa betalningsproblem genom att ta nya lån.

Vanliga frågor om siffrorna

Är alla personer med lån med i statistiken?

Nej. Ett vanligt bolån eller annat lån som sköts enligt villkoren blir inte automatiskt en registrerad indrivningsskuld. Underlaget beskriver Kronofogdens registrerade skulder och kan inte användas som ett mått på alla svenska hushålls lån.

Är antalet detsamma som antal betalningsförelägganden?

Nej. Ansökningar, ärenden och personer är olika enheter. En person kan beröras av flera krav. Vår huvudserie gäller personer med registrerade skulder vid årsslut, inte alla ansökningar som kommit in under året.

Kan man lägga ihop kommunernas medianer?

Nej. En median beskriver mitten av en fördelning. Kommunernas medianer räcker inte för att veta var mitten ligger i hela landet. Därför använder vi Kronofogdens publicerade riks- och länsmedianer.

Varför skiljer sig rikstotalen från summan av kommunerna?

Gruppen Övrigt ingår i hela registret men kan inte placeras i någon av de 290 kommunerna. För 2025 är skillnaden exakt 107 568 personer i det hämtade materialet.

Visar artikeln hela 2026?

Nej. Den hämtades under 2026, men den sammanhängande årsserien slutar 2025. Publiceringsår och statistikår ska hållas isär. Vi fyller inte ut 2026 med en prognos eller kallar ett delår för ett färdigt årsslut.

Ladda ned data och kontrollera beräkningarna

Alla filer nedan är verkliga nedladdningar. CSV använder UTF-8 med BOM, komma som fältavskiljare och punkt som decimaltecken. Kolumnnamn och avgränsningar förklaras i metodfilen i ZIP-arkivet. Län samt ålders- och könsgrupper har olika grupptyper i samma kompletteringsfil och ska inte summeras ihop med varandra.

• Alla 290 kommuner 2025: antal, andel, skuld, median, medel och förändringar (CSV).
• Hela kommunserien 2010–2025, 4 640 kommunår (CSV).
• Riket, kommunurvalet, Övrigt samt allmänna och enskilda mål (CSV).
• Län, ålder och kön 2010–2025 med tydliga urvalsmarkeringar (CSV).
• Originaluttag, källor, metod, bearbetad data och beräkningsskript (ZIP).