Huspriser och hushållsinkomster – alla Sveriges kommuner 2011–2024

Hur dyrt är ett hus i förhållande till inkomsten? Svaret beror både på var huset ligger och på vilket hushåll du jämför med. Ett högt pris behöver inte ge den högsta kvoten om inkomsterna också är höga. Ett lågt pris säger samtidigt inte att ett visst hushåll får låna till köpet.

Här jämför vi SCB:s medelpriser för sålda småhus med medianen för hushållens disponibla årsinkomster. Vi följer utvecklingen 2011–2024 och visar uppgifter för alla 290 kommuner. Huvudjämförelsen gäller sammanboende utan barn, med en referensperson som är 18 år eller äldre. Ensamstående, barnfamiljer och åldersgruppen 30–49 år får egna jämförelser.

För riket steg pris–inkomstkvoten i huvudjämförelsen från 5,26 år 2011 till 5,98 år 2024, en ökning på cirka 13,8 procent. År 2021 var den högre: 7,18. Huspriserna har alltså ökat mer än den valda hushållsgruppens inkomster mellan start- och slutåret, men utvecklingen har inte varit jämn.

Vad mäter pris–inkomstkvoten?

Vi dividerar kommunens genomsnittliga köpeskilling för sålda permanenta småhus med median disponibel årsinkomst för en bestämd hushållstyp i samma kommun. Inkomst efter skatt och transfereringar är något annat än en persons månadslön före skatt. Hushållets samlade inkomst kan bland annat innehålla lön, pension, bidrag och realiserade kapitalvinster.

En kvot på 6 betyder att medelpriset motsvarar sex sådana årsinkomster. Det betyder inte att ett hushåll kan betala huset på sex år: inkomsten behövs också till mat, boende och andra utgifter. Kvoten är inte heller lånets storlek i förhållande till inkomsten, eftersom hela köpeskillingen används och ingen kontantinsats har dragits av.

Det är två olika populationer som jämförs. Huspriset gäller de småhus som sålts under året. Inkomsten gäller hushåll som bor i området, oavsett om de hyr, äger, köper eller säljer en bostad. Resultatet är därför en jämförelse av pris- och inkomstnivåer i området, inte statistik över de faktiska husköparnas ekonomi.

Småhusserien omfattar permanentbostäder utan tomträtt. Bostadsrätter, fritidshus och småhus på tomträtt ingår inte. Ett enskilt hus kan skilja sig kraftigt från kommunens genomsnitt i storlek, skick och läge.

Har huspriserna stigit snabbare än inkomsterna?

År 2011 var medelpriset i riket 2 050 000 kronor. År 2024 var det 3 758 000 kronor. I löpande kronor är det en ökning med 83,3 procent. Under samma period ändrades också pengarnas värde, vilket gör en jämförelse utan inflationsjustering missvisande när inkomstserien redan redovisas i fasta priser.

Omräknat till 2024 års penningvärde var 2011 års medelpris ungefär 2 733 000 kronor. Den reala ökningen till 2024 blir då 37,5 procent. Medianinkomsten för sammanboende utan barn steg samtidigt från 519 900 till 628 000 kronor, båda i 2024 års priser: en ökning på 20,8 procent.

I diagrammet börjar båda serierna vid 100 år 2011. Huskurvan visar genomsnittliga köpeskillingar i fasta priser, inte ett kvalitetsjusterat fastighetsprisindex. När andra slags hus säljs kan kurvan förändras även av den anledningen.

Hushållstypen förändrar jämförelsen

År 2024 ger samma nationella huspris en kvot på 14,36 för ensamstående utan barn, 5,98 för sammanboende utan barn och 4,59 för sammanboende med barn 0–19 år. Skillnaden kommer här från inkomstmåttet; det är samma huspris i alla tre beräkningar.

Det innebär inte att barnfamiljen har mer pengar över varje månad. Familjens utgifter och storlek är inte avdragna från inkomsten. Grupperna skiljer sig också åt i bland annat ålder, arbete och livssituation. Jämförelsen visar hur känsligt resultatet är för valet av hushållsgrupp.

Alla tre kurvor steg tydligt fram till 2021 och föll därefter. I huvudgruppen sjönk kvoten från 7,18 år 2021 till 5,98 år 2024, men den låg fortfarande över 2011 års 5,26. En fallande kvot är inte automatiskt detsamma som en lägre månatlig boendeutgift; räntor och drift kan utvecklas åt ett annat håll.

För sammanboende utan barn i åldersgruppen 30–49 år blir rikets kvot 5,32 i stället för 5,98. Ålder avser här den person i hushållet som har högst sammanräknad förvärvsinkomst, inte nödvändigtvis alla vuxna. Huvudurvalet 18+ omfattar även äldre hushåll. Därför är åldersjämförelsen relevant, men inte ett facit för alla förstagångsköpare.

Var är kvoten högst och lägst?

Bland kommuner med minst 30 registrerade småhusköp under 2024 har Lidingö den högsta kvoten i huvudjämförelsen, 15,25. Därefter följer Danderyd med 13,34 och Sundbyberg med 12,95. Ragunda har den lägsta kvoten bland kommunerna i rangordningen, 1,01, följt av Överkalix med 1,23 och Munkfors med 1,25.

Gränsen på 30 köp är Bankpunktens redaktionella avgränsning, inte SCB:s kvalitetsgräns eller en garanti för stabila resultat. Den ger 278 kommuner i rangordningen. Alla 290 kommuner finns i tabellerna längre ned, även de tolv som har färre köp.

Den högsta genomsnittliga köpeskillingen behöver inte ge den högsta kvoten. Danderyds medelpris var 13 095 000 kronor, högre än Lidingös 12 935 000 kronor. Men medianinkomsten i den valda hushållsgruppen var också högre i Danderyd: 982 000 kronor mot 848 400 kronor. Därför blev kvoten lägre där.

Ragundas medelpris var 544 000 kronor och medianinkomsten 536 600 kronor. Det ger kvoten 1,01. Men ett billigare hus kan behöva renovering och ha höga driftsutgifter, och statistiken säger inget om det lokala utbudet av arbeten eller hushållets möjlighet att få ett lån.

Solna visar varför köpgränsen måste redovisas: kommunen hade en kvot på 13,88 men bara 29 köp. Den ligger därför utanför rangordningen. Om Åsele, som också hade 29 köp, hade tagits med hade dess kvot på cirka 1,00 hamnat under Ragundas. Utelämnade kommuner får alltså inte försvinna ur förklaringen.

Vilka kommuner har fått en högre kvot sedan 2011?

I 262 av 290 kommuner var huvudkvoten högre 2024 än 2011. Om jämförelsen begränsas till kommuner med minst 30 köp under båda åren blir det 253 av 275. Vi ger varje kommun samma vikt i denna räkning; resultatet är inte andelen svenska hushåll som fått svårare att köpa hus.

Bland de 275 kommunerna är ökningen störst i Robertsfors, cirka 105,4 procent, följt av Aneby, 83,8 procent, och Malung-Sälen, 80,4 procent. De största minskningarna finns i Strömstad, cirka 28,5 procent, Örkelljunga, 22,2 procent, och Årjäng, 15,3 procent. Det är förändringar i kvoten mellan två år, inte kvalitetsjusterade prisförändringar eller ett bevis för varför utvecklingen har skett.

För små kommuner kan sammansättningen av sålda hus påverka resultatet mycket. Inkomstmåttet kan också påverkas av förändringar i vilka hushåll som bor där. Stora rörelser är därför en anledning att granska underlaget närmare, inte att förklara utvecklingen med en enda faktor.

Stockholm, Göteborg och Malmö över tid

År 2024 var kvoten 10,90 i Stockholms kommun, 10,11 i Göteborg och 9,74 i Malmö. Alla tre låg över rikets 5,98. Här gäller kommungränserna, inte respektive län eller storstadsområde. Riket är dessutom en egen beräkning med nationellt medelpris och nationell medianinkomst, inte genomsnittet av kommunernas kvoter.

Kurvorna visar både den långsiktiga förändringen och nedgången efter de höga nivåerna omkring 2021. De beskriver småhusmarknaden, även i storstäder där många bor i bostadsrätt eller hyresrätt. Använd dem därför inte som ett generellt mått på alla bostäder i respektive stad.

Hur stabil är rangordningen?

När gränsen höjs från 30 till 50 eller 100 köp ligger Lidingö och Danderyd fortfarande högst i huvudjämförelsen. Sundbyberg, med 41 köp, faller däremot bort. Den lägsta kommunen skiftar också: Ragunda vid minst 30 köp, Vilhelmina vid minst 50 och Kramfors vid minst 100.

Byter vi hushållstyp förändras bilden mer. För sammanboende med barn 0–19 år har Sundbyberg högst kvot bland kommuner med minst 30 köp. För ensamstående utan barn ligger Lidingö högst. Det finns därför ingen enda kommunrankning som gäller för alla hushåll.

Vad betyder jämförelsen för den som vill köpa hus?

Kvoten hjälper dig att sätta ett pris i ett sammanhang. Den ersätter inte en kalkyl för det egna hushållet. Två hushåll med samma inkomst kan ha helt olika sparande, skulder, familjeutgifter och behov av ekonomiska marginaler.

Räkna därför separat på ränta, amortering och drift. Amortering minskar skulden men tar ändå pengar från månadens betalningsutrymme. Uppvärmning, försäkring, fastighetsavgift, underhåll och kostnader vid köp behöver också få plats. En låg pris–inkomstkvot säger inget om husets skick eller framtida reparationsbehov.

Som rent räkneexempel kostar en procentenhet högre ränta på ett lån på tre miljoner kronor 30 000 kronor mer om året, eller 2 500 kronor i månaden före eventuell skattereduktion. Det illustrerar varför månadskostnaden kan ändras även om pris–inkomstkvoten står stilla. Exemplet är varken ett aktuellt erbjudande eller en bedömning av hur mycket du kan låna.

Bankens kreditprövning och kalkyl över kvar att leva på, KALP, behöver ta hänsyn till hushållets egna förutsättningar. Läs mer i vår guide om bolån, pröva bolånekalkylatorn och se hur kalkylräntan påverkar KALP. Den som vill förstå skillnaden mellan pris och allmän köpkraft kan också läsa vår långa serie över bostadspriser före och efter inflation.

Hela rikets årsserie 2011–2024

Tabellen visar de nivåer som ligger bakom huvudjämförelsen. Köpeskilling i löpande priser är det årets kronor. Den omräknade köpeskillingen och inkomsten är båda i 2024 års priser. Belopp anges i tusental kronor och kvoten avrundas till två decimaler; beräkningarna använder oavrundade mellanled.

Länen 2024

Här används varje läns eget medelpris och medianinkomst för sammanboende utan barn, referensperson 18+ år. Länskvoten är inte medelvärdet av kommunernas kvoter. Länsöversikten ger en bredare bild men döljer samtidigt stora skillnader inom samma län.

Alla 290 kommuner – priser, inkomster och kvoter

Kommunerna är grupperade länsvis i kommunkodsordning. Inkomst och kvot gäller huvudgruppen sammanboende utan barn, referensperson 18+ år. Både pris och inkomst avser 2024. Förändringen jämför kvoten 2024 med 2011, efter att priserna satts i samma penningvärde.

En stjärna (*) efter antalet köp betyder färre än 30 köp år 2024. Ett † efter förändringen betyder att minst ett av jämförelseåren har färre än 30 köp; kommunen ingår då inte i vår rangordning av förändringar. Siffrorna visas ändå så att hela underlaget finns med. På mobilen kan du dra tabellerna i sidled. Webbläsarens sökfunktion hjälper dig att hitta din kommun.

Stockholms län

Uppsala län

Södermanlands län

Östergötlands län

Jönköpings län

Kronobergs län

Kalmar län

Gotlands län

Blekinge län

Skåne län

Hallands län

Västra Götalands län

Värmlands län

Örebro län

Västmanlands län

Dalarnas län

Gävleborgs län

Västernorrlands län

Jämtlands län

Västerbottens län

Norrbottens län

Varför jämförelsen slutar 2024

Vid datauttaget den 15 oktober 2026 sträckte sig den valda årsserien för hushållsinkomster till 2024. Husprisstatistiken gick till 2025. Det senaste gemensamma helåret är därför 2024. Att dividera 2025 års huspriser med 2024 års inkomster skulle ge ett annat mått och riskera att framstå som en jämförelse för samma år.

Som separat uppdatering var rikets medelpris för permanenta småhus 3 913 000 kronor år 2025, med 57 184 köp. Den uppgiften används inte i våra pris–inkomstkvoter. Den är inte heller samma serie som ett kvalitetsjusterat fastighetsprisindex.

Så har vi räknat

Underlaget kommer från tre tabeller hos SCB. FastprisSHRegionAr ger köpeskillingens medelvärde och antal köp för permanentbostäder utan tomträtt. TabVX4bDispInkN ger median disponibel inkomst för valda hushållstyper och åldrar, i det senaste redovisade årets priser. KPIFastAmed ger fastställda årsmedeltal för KPI, med 1980 som basår.

För varje år räknas medelpriset om så här: medelpris i löpande kronor × KPI 2024 / KPI för året. Därefter divideras priset i 2024 års kronor med medianinkomsten i 2024 års kronor. KPI för 2011 är 311,43 och för 2024 415,15. Eftersom båda beloppen har samma enhet kan beräkningen göras i tusental kronor utan att kvoten ändras.

Rikets kvot 2011 blir exempelvis (2 050 × 415,15 / 311,43) / 519,9 ≈ 5,26. För 2024 blir den 3 758 / 628,0 ≈ 5,98. Den relativa förändringen räknas som (kvot 2024 / kvot 2011 − 1) × 100. Skillnaden 5,98 − 5,26 är alltså inte samma sak som den procentuella förändringen på 13,8 procent.

Serier som börjar vid index 100 räknas som årets värde dividerat med värdet 2011, multiplicerat med 100. Diagrammens värden avrundas till två decimaler. Underliggande beräkningar behåller full beräkningsprecision. SCB:s egna publicerade pris- och inkomstbelopp är redan avrundade, vilket sätter en gräns för precisionen.

Kommunerna kopplas samman med kommunkod, inte med namn. Alla 290 kommuner har numeriska värden för de uttagna pris- och inkomstobservationerna. Inga saknade värden har ersatts med noll eller uppskattats. Köpgränsen tillämpas först på rangordningen; den tar inte bort kommuner från datafilen.

Begränsningar som påverkar tolkningen

Medelpriset kan påverkas av att större, mindre eller annorlunda belägna hus säljs olika år. Jämförelsen är därför inte ett mått på värdeförändringen för ett oförändrat hus. För den frågan behövs ett kvalitetsjusterat prisindex. Medianinkomsten tillhör inte nödvändigtvis ett hushåll som vill köpa ett av de sålda husen.

Disponibel inkomst omfattar realiserade kapitalvinster och kapitalförluster. Den är alltså inte enbart löpande arbetsinkomst. Ett bostadsbyte kan påverka inkomststatistiken genom en realiserad vinst. Hushållens tillgångar, ärvda pengar och redan ägda bostäder mäts däremot inte av kvoten.

SCB:s inkomstpopulation avser bland annat helårshushåll, där de vuxna varit folkbokförda i Sverige vid både årets början och slut. Tabellen innehåller reviderad historik, bland annat för hur växelvis boende barn hanteras. Vi använder samma aktuella uttag för hela perioden, inte årsvisa kopior från olika publiceringstillfällen.

Hushållstypernas storlek och ålderssammansättning kan ändras över tid. Både pensionärshushåll och yngre hushåll finns i 18+-gruppen. Kvoten tar inte hänsyn till hushållets konsumtionsbehov, kreditprövning eller den faktiska bolåneräntan. Den kan därför inte ensam avgöra om ett husköp är möjligt, lämpligt eller ekonomiskt hållbart.

Ladda ned data och kontrollera beräkningarna

Alla värden i tabeller och diagram bygger på SCB-uttaget den 15 oktober 2026. Här finns även inkomster och kvoter för fler hushållstyper och åldersurval än i huvudtabellen:

• Alla kommuner 2024, med hushålls- och åldersjämförelser (CSV).
• Hela årsserien för kommuner, län och riket 2011–2024 (CSV).
• Källuttag, frågeval, metadata och beräkningsunderlag (ZIP).

Datafilerna använder kommunkoder och SCB:s hushållskoder. En svensk variabelförklaring följer med ZIP-filen. Jämförelsen uppdateras när ett nytt gemensamt helår finns för både priser och hushållsinkomster. Senare korrigeringar hos SCB kan innebära att historiska värden behöver ändras.