Matpriser och löner 2020–2026 – har lönen hunnit ikapp?

Matkassen har blivit dyrare sedan 2020. Men hur mycket har lönerna hunnit ikapp? Mellan december 2020 och juli 2026 steg priserna på livsmedel och alkoholfria drycker med 25,3 procent. Under samma period steg Medlingsinstitutets nominella löneindex för hela ekonomin med 19,7 procent.

Det betyder att lönen köper mindre mat än vid utgången av 2020. Vår beräkning ger en köpkraft för mat på 95,6, när december 2020 är 100. Tappet är alltså ungefär 4,4 procent. Samtidigt är läget betydligt bättre än i mars 2023, då motsvarande index var 83,0.

Här följer vi priser och löner månad för månad, jämför tio breda varugrupper och räknar om utvecklingen till exempel i kronor. Vi visar både decemberjämförelser, kompletta årsgenomsnitt och hela månadsunderlaget. Diagrammen är interaktiva och har egna datatabeller. Filerna längre ned går att ladda ned och kontrollera.

Senaste gemensamma månad är juli 2026. Matpriser finns till september, men löneunderlaget slutar i juli. Därför räknar vi inte fram någon påhittad löneköpkraft för augusti eller september. Underlaget hämtades den 15 oktober 2026.

Vad visar jämförelsen?

• Matpriserna steg 25,3 procent från december 2020 till juli 2026.
• Löneindex steg 19,7 procent under samma månader.
• Köpkraften för mat var 4,4 procent lägre än i december 2020.
• Det största tappet i huvudserien var 17,0 procent i mars 2023.
• En illustrativ matbudget på 4 000 kr blir 5 011 kr med matprisindex, jämfört med 4 789 kr med löneindex.
• I september 2026 var matpriserna 24,3 procent högre än i december 2020, trots att de sjönk jämfört med september året före.

”Mat” betyder i huvudjämförelsen livsmedel och alkoholfria drycker enligt SCB. Lönerna avser ekonomin som helhet och är före skatt. Vi följer inte samma individer, deras arbetstid eller deras disponibla hushållsinkomst.

Hur mycket dyrare har maten blivit sedan 2020?

Svaret beror på vilka månader man jämför. Vår huvudjämförelse börjar i december 2020. Då kan läsaren följa vad som hänt efter utgången av pandemiåret. Alla tre serier räknas om till 100 just den månaden, även om deras ursprungliga basår skiljer sig åt.

Ett index på 125 betyder att prisnivån är 25 procent högre än vid basmånaden. Det betyder inte att maten steg 25 procent under den senaste månaden, och inte heller att varje vara blivit lika mycket dyrare. Det är den sammanvägda prisutvecklingen för den valda gruppen som mäts.

Den kraftiga uppgången under 2022 och början av 2023 syns tydligt. Därefter är bilden mindre rak: vissa månader faller priserna, andra stiger de. En lägre inflationstakt betyder att prisökningarna går långsammare. Först när förändringen faktiskt är negativ sjunker prisnivån jämfört med den period som anges.

Att en stor prisuppgång följs av en nedgång återställer inte automatiskt utgångsläget. Om ett pris stiger från 100 till 130 och sedan faller med 10 procent blir priset 117. Nedgången räknas på en högre nivå. Därför behöver man följa indexnivån, inte lägga ihop eller dra ifrån procenttal från olika år.

Vad menar vi med löner – och vems lön är det?

Medlingsinstitutets löneindex väger samman löneutvecklingen i olika delar av ekonomin. Underlaget omfattar timlöner för arbetare i privat sektor och månadslöner för tjänstemän i privat sektor samt anställda i kommuner, regioner och staten. Delarna vägs samman med lönesummevikter.

Detta ger en sammanhängande referens för den allmänna löneutvecklingen. Det är mer lämpligt här än att jämföra några fristående uppgifter om genomsnittlig månadslön från olika undersökningar. En sådan blandning kan ändra resultatet bara för att grupper, definitioner eller urval skiljer sig.

Löneindexet är däremot ingen garanti för vad en viss person fått i löneökning. Den som bytt yrke, gått från deltid till heltid eller varit arbetslös kan ha en helt annan inkomstutveckling. Även sammansättningen av de anställda kan påverka genomsnitten. En student, pensionär eller egenföretagare har heller inte nödvändigtvis en inkomst som följer serien.

Lönen mäts före skatt. Vi har inte räknat på jobbskatteavdrag, kommunalskatt, bidrag eller förändrat antal arbetade timmar. När vi senare räknar upp en matbudget med löneindex är det därför ett jämförelseexempel. Det är inte en beräkning av hur många extra kronor ett faktiskt hushåll fått kvar efter skatt.

Varför är de senaste lönesiffrorna osäkrare?

Lönestatistiken revideras när bland annat retroaktiva löner rapporteras in. En utbetalning långt efter en lönerevision kan fördelas tillbaka till de månader som lönen tjänades in. Därför kan den första publicerade löneökningen underskatta det slutliga utfallet.

Medlingsinstitutet kompletterar definitiva utfall med modellskattningar för de senaste tolv månaderna. I julirapporten 2026 anges löneökningen till 2,9 procent jämfört med juli 2025 med denna modell, medan det första preliminära utfallet är 2,7 procent. Vår huvudserie använder det publicerade nominella indexet från myndighetens tabell. Vi kedjar inte ihop en egen serie av avrundade nyhetsrubriker.

Skillnaden mellan preliminärt och skattat utfall sparas i källpaketets sektorsuttag. En senare läsare kan därför se vilken version vi hade tillgång till. Modellskattningarna gäller redan inträffade månader; de är inte en prognos för löner under resten av 2026.

Har lönen hunnit ikapp matpriserna?

Inte fullt ut, jämfört med december 2020. I juli 2026 är matprisindex 125,3 och löneindex 119,7. När vi delar löneindex med matprisindex blir kvoten 95,6 på en skala där utgångsläget är 100.

Skillnaden mellan prisökningen och löneökningen är ungefär 5,6 procentenheter. Men det är inte samma sak som köpkraftstappet. Köpkraften beräknas med en division, eftersom lönen ska jämföras med den nya prisnivån. Att bara subtrahera de två ackumulerade ökningstalen skulle överdriva tappet.

Botten i den valda månadsserien inträffar i mars 2023. Sedan dess har kvoten stigit från 83,0 till 95,6. Det är en återhämtning med 12,5 indexenheter, eller 15,1 procent från bottennivån. Det innebär fortfarande inte att utgångsläget är återställt.

Begreppet ”ikapp” behöver alltså ha ett datum. En positiv löneökning efter inflation under det senaste året kan förekomma samtidigt som lönen fortfarande köper mindre mat än flera år tidigare. Den senaste årstakten och hela periodens köpkraft svarar på olika frågor.

Varför räcker inte den vanliga reallönen som svar?

Reallön beskriver hur lönen utvecklas i förhållande till ett prisindex. Det vanliga måttet omfattar mycket mer än mat: bland annat boende, transporter och andra varor och tjänster. Matens prisutveckling kan avvika kraftigt från detta genomsnitt.

Därför visar vi två kvoter. Köpkraften enligt KPI totalt ger ett bredare perspektiv. Köpkraften för mat räknar i stället bara med livsmedel och alkoholfria drycker i nämnaren. Den senare kvoten är Bankpunktens egen beräkning, inte ett separat officiellt reallönsmått.

Inte heller matkvoten beskriver hela hushållets ekonomi. Om boendekostnaden samtidigt stiger kan mindre pengar finnas kvar till mat även om matkvoten förbättras. Omvänt kan lägre ränta ge mer utrymme utan att matpriserna förändras. Läs måtten tillsammans med den egna budgeten.

Matkassen har inte blivit lika mycket dyrare i alla delar

Det sammanvägda matindexet rymmer stora skillnader. Vi visar samtliga nio klasser inom livsmedel och hela gruppen alkoholfria drycker. Det blir tio delar som tillsammans täcker huvudgruppen. Urvalet bestäms av klassifikationen, inte av vilka prisförändringar som ger de mest slående rubrikerna.

Alkoholfria drycker samt fisk och skaldjur har stigit mer än huvudgruppens genomsnitt under den gemensamma perioden. Frukter och nötter har stigit mindre. Spannmålsprodukter och gruppen grönsaker ligger också under ökningen i det nominella löneindexet när just december 2020 och juli 2026 jämförs.

En varugrupp är inte samma sak som en enskild vara. Gruppen mejeri och ägg innehåller flera produkter med olika prisutveckling. Alkoholfria drycker innehåller mer än kaffe. En viss produkt, butik eller förpackning kan därför ha en helt annan förändring än det samlade indexet.

Att löneindex vuxit mer än en viss grupp säger inte att allt i gruppen blivit lättare för alla att köpa. Det gäller den genomsnittliga prisutvecklingen och den valda lönekurvan. Personliga inköp, löneökning, skatt och övriga utgifter avgör det faktiska utrymmet.

Vikterna avser andel av hela KPI, inte av en enskild familjs matbudget. Mat och alkoholfria drycker har tillsammans en vikt på 139,22 promille i 2026 års uttag, ungefär 13,9 procent av KPI-korgen. Delarnas avrundade vikter kan ge en liten avrundningsskillnad vid summering.

Vikterna förändras över tid. Vi räknar därför inte fram huvudindexet som ett enkelt genomsnitt av de tio prisökningarna och använder inte 2026 års vikter för hela perioden. SCB:s publicerade kedjeindex är utgångspunkten.

Vad betyder utvecklingen för en matbudget på 4 000 kronor?

Anta att ett hushåll i december 2020 lade 4 000 kronor i månaden på en konsumtion som följer SCB:s matindex. Med prisutvecklingen till juli 2026 blir det ungefär 5 011 kronor. Ökningen är cirka 1 011 kronor per månad.

Om samma ursprungliga belopp i stället växer med löneindex blir det ungefär 4 789 kronor. Skillnaden mellan de två uppräkningarna är 223 kronor per månad. Exemplet visar varför en högre lön inte alltid täcker hela prisökningen.

Vi säger inte att detta är ett uppmätt svenskt hushåll eller en normal matkostnad. SCB:s index är ett kedjeindex med uppdaterade vikter, inte ett kvitto på exakt samma varor i samma butik under sex år. Kronbeloppen illustrerar indexutvecklingen med en vald startbudget.

Den som byter från en dyrare till en billigare vara, köper mindre eller flyttar inköpen till en annan butik kan få en annan utveckling. Det kan dämpa den faktiska utgiften men samtidigt innebära ändrad konsumtion. Ett oförändrat kassakvitto bevisar därför inte att prisnivån stått stilla.

Hur stor löneökning skulle behövas för att nå samma matköpkraft?

Om matpriserna ligger stilla på juli månads nivå måste löneindex växa lika mycket procentuellt som kvoten mellan matprisindex och löneindex visar. Med våra nivåer är det ungefär 4,7 procent ytterligare. Det är mer än tappet på 4,4 procent, eftersom återhämtningen beräknas från den lägre köpkraftsnivån.

Detta är en matematisk jämförelse med oförändrade matpriser. Det är ingen prognos om nästa avtalsrörelse, inget besked om en rimlig individuell lön och ingen kalkyl av nettolön. Om priserna ändras förändras även den löneökning som krävs för samma kvot.

Vad hände med matpriserna under 2026?

SCB:s matserie går två månader längre än löneunderlaget. I september 2026 är det ursprungliga matprisindexet 123,63 med årsgenomsnittet 2020 som bas. Omräknat till vår basmånad december 2020 är nivån 124,3. Matpriserna är alltså fortfarande 24,3 procent högre än i december 2020.

Samtidigt är prisförändringen jämfört med september 2025 minus 6,6 procent. Månadsförändringen från augusti till september är minus 0,8 procent. Alla tre uppgifterna kan vara sanna samtidigt: priset kan falla från fjolårets höga nivå och ändå ligga klart över 2020.

Den högsta publicerade matprisnivån i vårt uttag för januari 2020–september 2026 finns i juli 2025. Huvudgruppens index var då 134,39 med årsbasen 2020. September 2026 ligger -8,0 procent från denna topp. Det är en jämförelse inom den här publicerade serien och perioden, inte ett påstående om alla matpriser genom historien.

Momsen sänktes – men hur mycket borde priset falla?

Skatteverket anger att momsen på livsmedel sänktes från 12 till 6 procent den 1 april 2026. Sänkningen gäller till och med den 31 december 2027. Mat för avhämtning omfattas, medan restaurangtjänster fortsatt har 12 procents moms. Vår prisserie avser livsmedel och alkoholfria drycker, inte en blandning av butiksmat och restaurangbesök.

Halverad momssats betyder inte halverat konsumentpris. Om priset utan moms är 100 kronor blir det 112 kronor med 12 procents moms och 106 kronor med 6 procents moms. Med oförändrat pris före moms blir konsumentprisets nedgång 106 / 112 − 1, alltså ungefär 5,36 procent.

Det är ett räkneexempel där övriga kostnader och marginaler hålls stilla och hela skattesänkningen slår igenom. Verkliga priser påverkas samtidigt av andra förändringar och säsongsmönster. En enkel jämförelse mellan mars och april kan därför inte fastställa exakt hur stor del av momssänkningen som nått konsumenterna.

Momseffekten är relevant för 2026 års prisnivå och årsjämförelser. Vi lägger däremot inte tillbaka en schablonskatt i huvuddiagrammen: de ska visa de priser konsumenterna faktiskt möter. En analys av priser vid oförändrad skatt skulle behöva en särskild metod och ska märkas som en annan jämförelse.

Årsgenomsnitt 2020–2025 ger ett annat perspektiv

En jämförelse mellan två enskilda månader kan påverkas av säsongen och av exakt när priser eller löner ändrades. Därför visar vi också kompletta årsgenomsnitt. Här är basen hela året 2020, inte december 2020.

Vi tar det aritmetiska medelvärdet av respektive års tolv publicerade månadsindex och räknar därefter om varje serie till årsgenomsnittet 2020=100. Köpkraften är kvoten mellan dessa ombaserade årsmedel. Den är inte ett genomsnitt av de tolv månatliga kvoterna.

År 2025 var matprisernas årsgenomsnitt 32,5 procent högre än 2020 års genomsnitt. Löneindex hade stigit 18,0 procent och den beräknade köpkraften för mat var 89,0. Denna jämförelse fångar hela året och kan inte bytas ut mot decembertabellen utan att frågan ändras.

Vi redovisar inget helårsutfall för 2026. Ett genomsnitt av januari–juli 2026 vore inte direkt jämförbart med ett helt tidigare år. Den som vill göra en sådan hittillsjämförelse behöver använda samma månader även i jämförelseåret.

Spelar säsongrensningen av lönerna någon roll?

Ja, särskilt när olika månader jämförs. Löneindexet påverkas av när lönerevisioner genomförs och av säsongsanställdas löner. En nedgång under sommaren behöver inte betyda att enskilda anställda fått sänkt lön. Matpriser har också säsongsmönster, bland annat för frukt och grönsaker.

Huvuddiagrammet använder ej säsongrensat löneindex och SCB:s ej säsongrensade prisindex. Som kontroll räknar vi även med Medlingsinstitutets publicerade säsongrensade nominella löneindex. Varje variant får sin egen bas i december 2020. Vi ändrar inte bara de senaste månaderna.

Med det säsongrensade löneindexet blir köpkraften för mat 95,5 i juli 2026, jämfört med 95,6 i huvudserien. Huvudslutsatsen är alltså densamma i båda varianterna. Kontrollkurvan har säsongrensad lön men fortfarande observerade, ej säsongrensade matpriser. Den ska därför inte beskrivas som en helt säsongrensad matköpkraft.

Hela den säsongrensade historiken kan ändras vid nya skattningar. Medlingsinstitutet förklarar metoden och hur extrema händelser hanteras i Bakgrundsfakta löneindex. Vi sparar uttagets värden så att en senare revidering inte blir osynlig.

Alla månader 2020–2026

Tabellerna visar hela månadsunderlaget från januari 2020. Samtliga månadsindex har december 2020 som bas, även månaderna tidigare samma år. Därför behöver värdena i början av 2020 inte vara 100. Huvudperiodens jämförelse och bottenvärde avser december 2020–juli 2026.

Vi visar en decimal för att göra tabellerna läsbara. Beräkningarna använder källornas publicerade indexnivåer före vår visningsavrundning. Diagrammens värden avrundas till två decimaler; CSV-filerna behåller beräkningsprecisionen. ”Saknas” för löner och köpkraft i augusti–september betyder att någon observation ännu inte finns i löneuttaget, inte att lönen eller köpkraften är noll.

Källor, beräkningar och jämförbarhet

Prisuppgifterna kommer från SCB:s tabell KPI2020COICOPM, med COICOP 2018 och årsbasen 2020=100. Uttaget gjordes den 15 oktober 2026 efter publiceringen den 14 oktober. Vi hämtade totalindex och samtliga 78 tillgängliga aggregat och undergrupper inom livsmedel och alkoholfria drycker, med index, års- och månadsförändringar samt vikter. Källuttaget omfattar januari 2019–september 2026; året 2019 finns med för kontroll av årstakter.

Från januari 2026 bytte SCB både klassifikation och basår. Basårsbytet är en omskalning, men ändrad klassifikation kan också förändra vilka produkter en viss grupp innehåller. Vi använder därför samma nya tabell och dess historiska serier genom hela jämförelsen. Vi skarvar inte en äldre produktgrupp med en ny grupp bara för att namnen liknar varandra.

SCB beskriver de historiska serierna som ett sätt att möjliggöra jämförelser över tid. Tabellens fotnot anger att värden före 2026 har tillbakaräknats enligt COICOP 2018 och i viss mån är modellskattade. Det gäller även kategorijämförelsen här. Den bör läsas som utvecklingen i den publicerade harmoniserade historiken, inte som en oförändrad samling originalkvitton.

Lönerna kommer från Medlingsinstitutets tabell Realloner_manadsdata: variabel nominell lön, index med basår 1995, dels ej säsongrensat, dels säsongrensat. Huvudserien har nominella indexnivåer för samma månader som priserna. Vi sparar också myndighetens separata sektorsuttag med definitiva och skattade respektive preliminära löneförändringar.

Lönetabellens tekniska metadata visar ett äldre uppdateringsdatum, trots att uttaget innehåller juli 2026. Vi har därför kontrollerat senaste period och årstakt mot myndighetens rapport publicerad den 30 september 2026. Vi behandlar inte metadatafältets gamla datum som bevis för att juliuppgifterna publicerades redan 2025.

Formlerna är: ombaserat prisindex = 100 × prisindex i månaden / prisindex i december 2020; motsvarande formel används för löneindex. Därefter blir köpkraft för mat = 100 × ombaserat löneindex / ombaserat matprisindex. Ackumulerad förändring är index minus 100. Ett budgetexempel är startbeloppet multiplicerat med valt ombaserat index och dividerat med 100.

Huvudserien omfattar 68 gemensamma månader från december 2020 till juli 2026, inklusive basmånaden. Månadsbilagan innehåller 81 prismånader från januari 2020 till september 2026 och 79 löneobservationer till juli. Vi fyller inte luckor med noll, framtida värden eller extrapolerade löner.

Beloppen i kronor är modellillustrationer. Index beskriver prisutveckling, inte prisnivån på en bestämd butikskasse. Uppgifterna räcker inte för att jämföra kommuner eller kedjor, fastställa en normal matbudget eller förklara exakt vad som orsakat varje prisförändring. Vi gör heller ingen prognos för kommande priser, löner eller politiska beslut.

Så använder du jämförelsen i din egen hushållsbudget

Utgå från vad hushållet faktiskt betalar för mat och vilka inkomster som kommer in efter skatt. Jämför gärna flera månader så att ett stort inköp eller en semester inte får styra slutsatsen. Skilj butiksmat från restaurangbesök om du vill jämföra med vår huvudserie.

Räkna sedan på hur mycket utrymme som återstår efter boende, lån, transporter och andra återkommande utgifter. Vår hushållsbudgetkalkylator hjälper dig att samla inkomster och kostnader. Historiska index kan sätta utvecklingen i perspektiv, men ersätter inte de belopp som gäller för det egna hushållet.

I jämförelsen mellan huspriser och hushållsinkomster finns ett annat perspektiv på ekonomins marginaler. Den historiska bostadsprisartikeln visar också varför en ökning i nominella kronor kan ge en annan bild än en jämförelse med prisutvecklingen.

Ladda ned data och kontrollera beräkningarna

Här finns riktiga nedladdningslänkar till uttaget och våra beräkningar. CSV-filerna är kodade med UTF-8 och innehåller fullständigare decimaler än artikelns avrundade tabeller. Månader utan löneuppgift har tomma värdefält. ZIP-filen innehåller råsvar, frågeval, metadata, variabelförklaringar och skript för att återskapa beräkningarna.

• Alla månadsindex, årstakter och beräknad köpkraft 2020–2026 (CSV).
• Kompletta årsgenomsnitt 2020–2025 (CSV).
• Alla tio varugrupper, koder, vikter och prisförändringar (CSV).
• Fem budgetexempel med uträkningar i kronor (CSV).
• Källuttag, metadata, metod och beräkningsskript (ZIP).