Sparkontot efter skatt och inflation – vad blev 100 000 kronor värda?

Pengarna på sparkontot kan växa samtidigt som de räcker till mindre. Räntan ökar saldot, skatten tar en del av räntan och inflationen påverkar vad resten kan köpa. Därför behöver den som vill förstå sitt sparande följa både kronor på kontot och pengarnas köpkraft.

I vår historiska jämförelse blir 100 000 kronor vid starten av 2010 ungefär 107 797 kronor efter skatt vid slutet av 2025. Omräknat till samma prisnivå som vid starten motsvarar det cirka 77 560 kronor. Saldot har vuxit med 7,8 procent, men köpkraften har minskat med 22,4 procent.

Beräkningen använder SCB:s genomsnittsräntor för bankernas utestående inlåning från hushåll och 30 procents skatt på räntan. Det är en jämförelsemodell, inte ett verkligt kontoutdrag eller den bästa ränta en aktiv sparare hade kunnat få. Vi visar kontogrupper, årsresultat, startår och tydliga räkneexempel, med hela datatabellen och nedladdningsbara filer.

Underlaget hämtades den 16 oktober 2026. Den historiska saldomodellen slutar vid det senaste kompletta kalenderåret, 2025. Räntor till augusti 2026 visas separat i månadsdiagrammet och tabellerna. Vi räknar inte årets hittills publicerade räntor som ett färdigt helårsutfall.

Vad blev 100 000 kronor värda?

• Efter skatt: cirka 107 797 kr på kontot vid slutet av 2025.
• Efter skatt och inflation: cirka 77 560 kr i startens penningvärde, med december 2009 som prisbas.
• Med nollränta: fortfarande 100 000 kr nominellt, men köpkraft motsvarande 71 950 kr.
• Positiv real årsavkastning efter skatt i 6 av 16 år i huvudmodellen.
• Svagast realt årsresultat: -10,78 procent under 2022.
• Vid 3 procents inflation krävs cirka 4,29 procents bruttoränta för oförändrad köpkraft i vår ettårsmodell.

Samtliga historiska belopp utgår från en engångsinsättning på 100 000 kronor vid årsskiftet 2009/2010. Inga nya insättningar, uttag eller avgifter ingår. Räntan efter skatt läggs till saldot vid varje årsslut.

Tre belopp som svarar på olika frågor

Räntan före skatt visar vad kontots räntesats ger innan beskattningen. På 100 000 kronor med 3 procents årsränta blir ränteinkomsten 3 000 kronor under ett år, om räntesatsen och kapitalet hålls oförändrade.

Saldot efter skatt visar hur mycket som återstår när modellen har dragit skatt på räntan. Med 30 procents skatt behåller spararen 2 100 kronor av de 3 000. Saldot blir då 102 100 kronor. Skatten gäller ränteinkomsten, inte de ursprungliga 100 000 kronorna.

Köpkraften efter inflation räknar om slutbeloppet till starttidpunktens prisnivå. Vid 3 procents inflation delas 102 100 med 1,03. Resultatet blir ungefär 99 126 kronor. Kontot innehåller fler kronor, men pengarna köper ungefär 0,87 procent mindre än vid starten.

Det är samma typ av jämförelse som när man skiljer mellan nominella och reala bostadspriser. Ett större tal i kronor räcker inte för att avgöra om det ekonomiska värdet har ökat. Samtidigt är köpkraft ett genomsnittsmått: den egna konsumtionen kan utvecklas annorlunda än KPI.

Hur beskattas ränta på ett vanligt sparkonto?

Skatteverket anger att ränta på bankkonto beskattas med 30 procent. Banken eller kreditinstitutet lämnar kontrolluppgift. Ränta som tillgodoräknas vid årsskiftet ska tas upp i deklarationen året därpå.

Vår modell räknar med att 30 procent av varje års ränteinkomst försvinner ur sparandet och att resterande 70 procent läggs till kapitalet. Det gör jämförelsen lätt att följa. På ett verkligt konto behöver du kontrollera hur ränta, skatteavdrag och deklarationsuppgifter hanteras.

Andra kapitalinkomster och kapitalutgifter kan påverka den sammanlagda skatten. Vi förutsätter här en person vars ränteinkomst får just den modellerade skatteeffekten, utan andra kapitalposter som ändrar nettoutfallet. Artikeln räknar därför inte ut varje läsares slutliga skatt.

Ett vanligt beskattat bankkonto ska också hållas isär från investeringssparkonto, kapitalförsäkring och pensionssparande. De kan ha andra skatteregler och andra risker. Den historiska modellen här gäller inlåning på bankkonto och tillämpar ingen ISK-schablon eller skattefri grundnivå för sådant sparande.

Vilken sparränta använder vi?

Huvudserien är SCB:s tabell RantaT05: referenssektor bank, motpartssektor hushåll, utestående avtal och samtliga konton. Värdet är en genomsnittlig årsränta vid månadens slut. För varje helt kalenderår tar vi ett oviktat aritmetiskt medel av de tolv månadsobservationerna.

Samtliga konton omfattar mer än de sparkonton som marknadsförs med hög ränta. Där ingår även avistakonton, som kan vara lönekonton och sparkonton med fria uttag. Genomsnittet beskriver därför en bred inlåning, inte den högsta tillgängliga sparräntan eller en viss banks erbjudande.

Avistakonton saknar enligt SCB:s definition överenskommen löptid, uppsägningstid och betydande uttagsrestriktioner. Konton med villkor redovisas separat och kan exempelvis ha bindningstid eller begränsningar för uttag. Vi visar båda gruppernas genomsnitt och deras utfall i samma jämförelsemodell.

Vi använder utestående avtal genom hela saldoberäkningen. Räntan för nya och omförhandlade avtal svarar på en annan fråga. Den kan inte användas som om en sparare automatiskt fick ett nytt gynnsamt tidsbundet avtal varje månad. Inte heller den utestående genomsnittsräntan är ett enskilt konto; användningen är ett transparent jämförelseantagande.

Varför skiljer sig genomsnittet från räntan i en annons?

Ett marknadsgenomsnitt påverkas av vilka pengar som ligger på vilka konton. Om många hushåll har pengar på konton med låg ränta blir den samlade nivån lägre än på ett särskilt högre förräntat konto. Förändringar i kontofördelningen kan också påverka genomsnittet över tid.

En annonserad ränta kan samtidigt kräva viss bindningstid, ett minsta belopp eller begränsade uttag. Den kan gälla en kampanj eller bara en del av saldot. Att jämföra enbart procentsatsen kan därför missa villkor som är avgörande för en buffert som behöver vara tillgänglig.

Det är också skillnad mellan nominell och effektiv ränta. När ränta betalas och kan börja ge ny ränta påverkar avkastningen. Vår årsmodell kapitaliserar nettot en gång per år och lägger inte till en extra månatlig ränta-på-ränta-effekt ovanpå den valda årsräntan.

Så räknar vi år för år

Startkapitalet är 100 000 kronor vid årsskiftet 2009/2010. För 2010 multiplicerar vi startsaldot med ett plus 70 procent av årets genomsnittliga bruttoränta. För 2011 gör vi samma sak med det nya saldot och 2011 års ränta. Därefter fortsätter beräkningen till slutet av 2025.

Formeln är slutsaldo = föregående saldo × (1 + 0,70 × årsränta / 100). Räntan uttrycks alltså i procent före divisionen med hundra. Nettoräntan återinvesteras. Inga löpande insättningar eller uttag antas.

För köpkraften används realt saldo = nominellt saldo × KPI i december 2009 / KPI i december det aktuella året. Båda KPI-värdena hämtas från samma totalserie med årsbasen 2020=100. Att själva indexets basår är 2020 ändrar inte kvoten.

En enskild årsavkastning efter skatt och inflation blir (1 + nettoränta / 100) / (KPI december / KPI föregående december) − 1. Resultatet multipliceras med hundra för att visas i procent. Kvoten ger den exakta förändringen i modellen; nettoränta minus inflation är bara en approximation.

Vilka år räckte räntan till?

I huvudmodellen var den reala årsavkastningen efter skatt positiv under 6 av de 16 åren. Det betyder att årets nettoränta översteg årets prisökning, eller att sjunkande priser förbättrade köpkraften. Det betyder inte att hela den tidigare förlusten hade tagits igen.

Det starkaste årsresultatet i jämförelsen är 2012, cirka 1,04 procent. Då var bruttoräntans årsmedel ungefär 1,42 procent samtidigt som december-KPI sjönk svagt jämfört med december året innan. Även en måttlig nominell ränta kunde därför ge positiv real utveckling.

År 2022 är kontrasten stor. Årsmedelräntan i huvudserien var cirka 0,32 procent före skatt, medan KPI steg 12,33 procent mellan december 2021 och december 2022. Den exakta reala årsavkastningen i modellen blev då -10,78 procent.

Senare positiva år kan bromsa eller vända utvecklingen utan att återställa startens köpkraft. År 2024 och 2025 förbättras den reala årsavkastningen, men köpkraften vid slutet av 2025 ligger ändå långt under 100 000 kronor i startens prisnivå.

Hur stor skillnad gjorde skatt och nollränta?

Utan ränta blir det nominella saldot kvar på 100 000 kronor genom hela jämförelsen. Vid slutet av 2025 motsvarar det ungefär 71 950 kronor i startens penningvärde. Noll på kontots räntesats betyder alltså inte noll förändring i köpkraft.

Huvudmodellens ränta efter skatt förbättrar slutets köpkraft med ungefär 5 610 kronor jämfört med nollränta. Det räcker inte för att hålla jämna steg med prisnivån under hela perioden. Den skillnaden är viktig: en avkastning kan vara bättre än nollränta och ändå vara negativ efter inflation.

Om samma bruttoränta i stället fick återinvesteras helt utan skatt skulle slutsaldot bli cirka 111 298 kronor nominellt, eller 80 079 kronor i startens prisnivå. Detta är en separat kontrafaktisk jämförelse, inte en sparform som vi påstår var tillgänglig utan skatt.

Skillnaden i slutsaldo mellan med och utan skatt är större än summan av de årliga skattebeloppen i nettomodellen. Förklaringen är att pengar som lämnat sparandet inte heller ger kommande ränta. Ränta på ränta påverkar därmed även kostnaden av en återkommande skatt.

Spelar kontotypen någon roll för utfallet?

Ja. Vi upprepar samma årsmodell med genomsnittsräntan på avistakonton respektive konton med villkor. Samma startbelopp, skatteantagande, årliga kapitalisering och KPI används. Det enda som byts är ränteserien.

Konton med villkor får ett högre modellutfall än avista över den valda perioden. Det är samtidigt två olika grupper med olika tillgänglighet. En jämförelse som ignorerar uttagsregler eller bindningstid kan därför göra den högre räntan mer attraktiv på papperet än den är för pengar som måste kunna användas direkt.

Vi följer inte en sparare som låser räntan vid ett bestämt datum och behåller samma avtal till förfall. Varje års nivå är fortfarande genomsnittet i den utestående statistiken. Gruppernas innehåll och fördelning kan ändras, och i november 2012 omklassificerades konton mellan avista och konton med villkor enligt SCB:s fotnot.

Varför startåret förändrar svaret

Den som satte in pengar strax före de stora prisökningarna fick en annan utveckling än den som började efter dem. Därför visar vi alla startår från 2010 till 2025, med samma slutdatum i december 2025. Varje startår betyder en insättning vid årsskiftet precis före det året.

Vi använder samma årsvisa räntor och samma modell i varje rad. Den som börjar 2025 har bara ett år med i beräkningen, medan den som börjar 2010 har sexton. Tabellen jämför därmed olika långa innehavstider, inte vem som hittade det bästa kontot ett visst år.

De reala beloppen räknas om till respektive starts prisnivå. Det gör det möjligt att jämföra varje rad med dess egen insättning på 100 000 kronor. Beloppen i olika rader är däremot inte uttryckta i samma års kronor. För en jämförelse över alla rader är den procentuella köpkraftsförändringen därför tydligare.

Modellen är proportionell mot startkapitalet eftersom vi inte har avgifter, räntetrappor eller insättningar. Ett startbelopp på 10 000 kronor ger en tiondel av beloppen för 100 000, och en miljon ger tio gånger så mycket. CSV-filen med startår innehåller samtliga tre belopp. Verkliga konton kan ha beloppsgränser och olika räntor på olika delar av saldot.

Vilken ränta krävs för att slå inflationen efter skatt?

För ett år med oförändrad ränta och 30 procents skatt på ränteinkomsten är brytpunkten enkel: bruttoränta = inflation / 0,70. Vid brytpunkten är räntan efter skatt lika stor som inflationen. Den exakta reala avkastningen blir då noll.

Vid 2 procents inflation behövs ungefär 2,86 procents bruttoränta. Vid 3 procent behövs 4,29 procent och vid 4 procent behövs 5,71 procent. En ränta på 3 procent matchar alltså inte 3 procents inflation efter skatt i den här modellen.

Beräkningen gäller positiva eller nollstora räntor och inflationstal i tabellen, ett helt år, inga avgifter och samma skatteantagande. När priserna sjunker kan även nollränta ge högre köpkraft. Vi tolkar inte ett negativt matematiskt brytpunktstal som ett erbjudande om eller en skatteregel för negativ kontoränta.

Brytpunkten är ingen uppgift om vilka räntor banker erbjuder. Den visar vilket villkor som skulle behöva vara uppfyllt för att behålla köpkraften under ett visst inflationsscenario. Framtida inflation är inte känd när ett konto väljs.

Varför bufferten fortfarande fyller en funktion

Ett konto kan ge negativ real avkastning och ändå fylla en viktig uppgift. Pengar till oväntade utgifter behöver kunna användas när utgiften kommer. Den funktionen är något annat än att maximera avkastningen under en lång period.

En högre ränta kan förbättra utfallet, men behöver bedömas tillsammans med åtkomst, avgifter och skydd. Pengar som behövs med kort varsel kan vara svåra att ersätta med ett bundet konto. Ett konto med uttagsavgift kan också bli dyrare än väntat om spararen behöver använda pengarna tidigare.

Historiken ger därför inget generellt råd att flytta bufferten till riskfyllda tillgångar. Värdepapper kan falla i värde just när pengarna behövs och ingår inte i vår jämförelse. Vilken sparform som passar beror bland annat på tidshorisont och behov av tillgänglighet.

Vad skyddar insättningsgarantin?

Enligt Riksgäldens aktuella information omfattar den svenska insättningsgarantin kapital och upplupen ränta upp till 1 150 000 kronor per person och institut från den 1 januari 2026. Gränsen gäller institutet, inte varje separat konto. Flera varumärken kan därför behöva räknas ihop om pengarna finns hos samma institut.

Garantin skyddar mot en viss förlust av insättningen om garantin behöver träda in. Den skyddar inte pengarnas köpkraft mot inflation. Därför kan ett konto omfattas av garantin och samtidigt ge negativ real avkastning.

Kontrollera vilket institut som faktiskt tar emot pengarna, att det aktuella kontot omfattas och vilket lands garanti som gäller. Regler för särskilda livshändelser kan ge ett utökat skydd under vissa förutsättningar; det är inget generellt tak för alla konton. Våra belopp över tid är modellillustrationer och vi tillämpar inte 2026 års garantigräns bakåt som en historisk regel.

Senaste ränteläget: augusti 2026

I det senaste gemensamma månadsuttaget är bankernas genomsnittliga ränta på samtliga utestående hushållskonton 0,7180 procent per år. Avistakonton ligger på 0,3899 procent och konton med villkor på 1,7553 procent.

Dessa är månadsobservationer av årsräntor, inte avkastning som redan tjänats in under hela 2026. En räntesats för augusti kan ändras senare. Vi multiplicerar inte heller en årlig räntesats med åtta månader utan att först göra ett uttryckligt antagande om periodisering.

SCB har även räntor för nya och omförhandlade avtal. Tabellen visar ett par sådana löptidsgrupper som kompletterande information. De matas inte in i den historiska saldomodellen. Skillnaden mellan utestående konton och nya avtal är en del av förklaringen till att två räntesiffror i samma månadsstatistik kan vara olika.

Hela saldoberäkningen 2010–2025

Här visas varje års ingående saldo, bruttoränta i kronor, modellerad skatt och slutvärde. Skatten räknas på årets räntebelopp och nettot kapitaliseras. Den sista kolumnen använder alltid december 2009 års prisnivå, så att den kan jämföras med startens 100 000 kronor.

Beloppen visas i hela kronor och räntorna i två eller fyra decimaler beroende på tabell. Beräkningarna använder källvärdena före vår visningsavrundning. Avrundade delbelopp kan därför skilja en krona från en avrundad summa. Diagrammens datapunkter avrundas till två decimaler; CSV-filerna behåller beräkningsprecisionen.

Alla månadsräntor 2010–2026

Månadsbilagan visar samtliga 200 observationer av bankernas utestående hushållsinlåning från januari 2010 till augusti 2026. Alla tre huvudgrupper är kompletta under denna period. Räntorna anges som procent per år vid månadsslut, före skatt. De är inte uppmätta ränteutbetalningar för just den månaden.

Nya avtal och ytterligare löptidsgrupper finns i CSV-filen och det fullständiga källuttaget. Några av de mer detaljerade löptidsgrupperna saknas före september 2010. Sådana celler är tomma, inte nollräntor. De behövs inte för den kompletta huvudmodellen.

Metod och viktiga begränsningar

Huvudperioden 2010–2025 valdes efter kontroll av kompletta ränteserier för alla tre utestående kontogrupper. Startens prisbas är december 2009; slutets är december 2025. Årsmodellen använder bara fullständiga kalenderår med tolv observationer. Underlaget hämtades den 16 oktober 2026. Räntetabellen var då uppdaterad den 25 september och KPI-tabellen den 14 oktober.

Det fullständiga ränteuttaget innehåller alla tillgängliga sektorer, avtal och löptider i RantaT05, januari 1989–augusti 2026. Det gör källvalet granskningsbart utan att äldre ofullständiga undergrupper blandas in i huvudberäkningen. Vi använder banksektorn, inte ett växlande urval av banker och andra kreditinstitut.

SCB:s räntestatistik bygger på ett rapportörsurval och kan revideras. Metoddokumentationen för 2026 beskriver en förändrad viktning som infördes i december 2015 och tillämpades bakåt till september 2010. De första åtta månaderna 2010 ligger före denna bakåträknade metodperiod. Fotnoten om kontoomklassificering i november 2012 är särskilt relevant för jämförelsen av avista och konton med villkor.

Årsmedelräntan är vårt oviktade genomsnitt av tolv publicerade månadsslutsräntor. Det är en förenkling av en ränteutveckling som i verkligheten kan ändras mellan mättidpunkterna. Vi har inte dagliga saldon, varje kontos villkor eller bankernas faktiska ränteberäkningar. Resultaten ska därför kallas modellutfall, inte den avkastning som alla svenska sparare fick.

För prisomräkning används SCB:s totalindex i KPI2020COICOPM med årsbasen 2020=100. Alla jämförelser mellan årsslut görs med decemberindex, inte årsmedeltal. Vid 2026 års klassifikationsbyte fick KPI nytt basår; vi använder en och samma publicerade serie genom hela beräkningen. Ett nytt basår i sig ändrar inte prisförhållandet mellan start och slut.

KPI speglar ett genomsnittligt konsumtionsmönster. En person som lägger en stor del av sin budget på exempelvis mat eller boende kan få en annan upplevd köpkraftsutveckling. Modellen tar inte hänsyn till valutaväxling, avgifter, kontotak, räntetrappor eller att olika delar av saldot kan få olika ränta.

Skatten är ett fast modellantagande om 30 procent av positiv ränteinkomst, utan övriga kapitalposter som ändrar skatteeffekten. Nettoränta kapitaliseras årsvis. Vi räknar inte med att skatten kan finansieras med pengar utanför modellen så att hela bruttoräntan blir kvar på kontot.

Den historiska tabellen berättar vad som följer av våra valda räntor, index och antaganden. Den är ingen prognos för räntor eller inflation, ingen ranking av banker och inget besked om en viss kontoprodukts framtida reala avkastning.

Så använder du siffrorna för ditt eget sparande

Börja med kontots faktiska räntesats, när den betalas och vilka villkor som gäller. Pröva sedan ett par inflationstal och räkna fram räntan efter skatt. Håll isär förväntat slutbelopp och en köpkraft som beror på ett antaget framtida prisindex.

Vår sparkontokalkylator kan hjälpa dig att räkna på belopp och tid. Hushållsbudgetkalkylatorn ger ett sammanhang för hur mycket som behöver finnas tillgängligt. Kontrollera alltid kalkylatorns antaganden så att de stämmer med din kontotyp och beräkning.

Vill du se samma skillnad mellan nominella och reala värden för bostäder finns artikeln om bostadspriser före och efter inflation. Vår jämförelse av huspriser och hushållsinkomster visar ett annat mått på hushållens ekonomiska förutsättningar.

Ladda ned data och kontrollera beräkningarna

Filerna innehåller mer precision än de avrundade tabellerna. Källpaketet innehåller exakta API-frågor, metadata, råsvar, variabelförklaringar samt hämtnings-, analys- och kontrollskript. CSV-filerna använder UTF-8, komma som fältavskiljare och punkt som decimaltecken.

• Alla 200 månader: kontogrupper, ytterligare löptider och KPI (CSV).
• Hela årsmodellen: ränta, skatt, KPI, saldon och köpkraft (CSV).
• Alla startår och insättningar på 10 000, 100 000 och 1 miljon kronor (CSV).
• 169 kombinationer av ränta och inflation med real avkastning (CSV).
• Rådata, metadata, metod och beräkningsskript (ZIP).